USA:s trettioåriga ränta på högsta nivån sedan 2002

God morgon. Tisdagen bröt mönstret från de senaste veckorna, för oljan blev billigare medan de långa räntorna fortsatte uppåt.

I korthet
USA:s trettioåriga ränta högst sedan 2002, Williams dämpade väntan på oktoberhöjning
Oljan föll när Gulfexporten tog fart och USA öppnade krislagret igen
Australien höjde räntan till högsta nivån sedan 2011, fjärde höjningen i år

1. USA:s trettioåriga ränta på högsta nivån sedan 2002, Fed-toppen Williams ser ingen brådska

Räntan på trettioåriga amerikanska statsobligationer steg på tisdagen för sjätte handelsdagen i rad och var som högst över 5,6 procent. Så högt har den inte legat sedan juni 2002. Även tioårsräntan, som fungerar som riktmärke för lån världen över, ligger på sin högsta nivå sedan 2007.

Bakom uppgången ligger oron för att kriget i Mellanöstern och de höga energipriserna håller inflationen uppe och tvingar centralbanken Fed att höja mer. Till det kommer utbudet. Den amerikanska staten lånar stora belopp samtidigt som företagen ger ut ovanligt mycket obligationer, och när många vill låna på en gång kräver köparna högre ränta.

De korta räntorna gick åt andra hållet. John Williams, chef för Feds regionbank i New York och vice ordförande i räntekommittén, sade i ett tal att det inte finns någon brådska efter höjningen i september, den första sedan 2023. Utvecklas ekonomin som han väntar sig kan ytterligare en höjning bli aktuell sent i år.

Marknaden hade lutat åt en höjning redan vid mötet den 27 till 28 oktober. Efter talet föll den inprisade sannolikheten för en oktoberhöjning, alltså vad handlarna räknar med, från närmare 70 procent till ungefär 50. Svag statistik drog åt samma håll. De amerikanska hushållens förtroende föll i september till den lägsta nivån sedan 2014 enligt Conference Boards mätning, tyngt av bränslepriserna och oro för jobben, och antalet lediga jobb i augusti blev lägre än väntat.

Ränteuppgången når även Sverige. Den statliga bolånebanken SBAB höjde på tisdagen räntorna på bundna bolån med upp till 0,20 procentenheter och hänvisade till att de längre marknadsräntorna fortsätter stiga.

2. Oljan föll när Gulfexporten tog fart och USA öppnade krislagret igen

Brentoljan föll 2,6 procent på tisdagen och stängde på knappt 103 dollar per fat. Den amerikanska WTI-oljan föll ännu mer. Nedgången kom trots att konflikten mellan USA och Iran är lika olöst som förut.

Det som ändrats är tillgången på olja. Saudiarabiens stora rörledning till Röda havet, som stängdes efter drönarattacker tidigare i september, är åter i drift, om än inte för fullt, och tankfartyg lastar på nytt i hamnen Yanbu. Fartygsdata visar att råoljeexporten från Mellanöstern i september har stigit till drygt 16 miljoner fat per dag, den högsta nivån sedan kriget bröt ut i slutet av februari. När mer olja når marknaden krymper riskpremien, det påslag på priset som handlarna kräver för risken att leveranserna stryps.

Washington försöker också pressa priserna på egen hand. Energidepartementet erbjöd på tisdagen oljebolagen att låna upp till 40 miljoner fat ur den strategiska reserven, landets krislager av råolja, det sista av det USA lovade i vårens samordnade lagerfrisläpp. Samma volym erbjöds redan i juni, men då ville bolagen bara låna omkring en halv miljon fat. Reserven ligger redan på den lägsta nivån sedan början av 1980-talet.

Diplomatin ger mindre vägledning. Qatar uppgav att medlingen mellan USA och Iran fortsätter, men president Donald Trump har förnekat uppgifter om att han erbjudit Iran lättade sanktioner, och i helgen avvisade han ett iranskt förslag om att öppna Hormuzsundet. Trots tisdagens fall är Brent på väg mot en uppgång på omkring 13 procent i september.

3. Australien höjde räntan till den högsta nivån sedan 2011

Australiens centralbank RBA höjde på tisdagen styrräntan med 0,25 procentenheter till 4,60 procent, den högsta nivån sedan 2011. Beslutet var enhälligt och väntat, och det var årets fjärde höjning.

Banken skrev att inflationen fortfarande är för hög och att en del av de risker den varnade för i augusti håller på att slå in. Kriget i Mellanöstern har breddats och energipriserna är betydligt högre än i bankens senaste prognos. Dyrare bränsle har börjat sprida sig till andra varor och tjänster, och efterfrågan kopplad till AI driver upp världsmarknadspriserna på teknikvaror. Dessutom har ekonomin fortfarande ont om ledig kapacitet, och räntan kan höjas mer om det behövs, skrev RBA.

Marknaden tog ändå fasta på det som sades efteråt. Den australiska dollarn steg först men vände ned när centralbankschefen Michele Bullock på presskonferensen lät försiktigare än det skrivna beskedet. Hon sade att räntan redan bromsar ekonomin och att styrelsen även övervägt att låta den ligga still.

Faller inflationen tillbaka behövs kanske inga fler höjningar, enligt Bullock. Valutan slutade dagen omkring 0,4 procent svagare mot den amerikanska dollarn, och handlarna räknar med ungefär en chans på tre för en ny höjning i november.

Höjningen ingår i ett bredare mönster. Centralbankerna i USA och euroområdet höjde också i september, liksom Bank of Japan. I Sverige lät Riksbanken förra veckan styrräntan ligga kvar på 1,75 procent men skrev att höjningarna väntas inledas i år om utsikterna står sig.

Börserna
Wall Street backade för andra dagen i rad. S&P 500 föll 0,2 procent och Nasdaq 0,1 procent, med bankaktier bland förlorarna när de långa räntorna steg. I Stockholm steg OMXS30 0,2 procent med verkstadsbolagen Epiroc och Atlas Copco i topp, medan H&M föll mest. Europabörserna gav upp en tidig uppgång som drevs av teknikaktier och stängde marginellt ned.

Utblick: På onsdagen klockan 14.30 svensk tid kommer den amerikanska PCE-inflationen för augusti, det prismått som Feds inflationsmål utgår från, och efter stängningen i USA rapporterar minneschipstillverkaren Micron.

Vi hörs i morgon.
Nuläget: Finans skrivs av Simon Andreasson. Svara på mejlet om du har synpunkter: simon@nulaget.se